Våra katter

Båtsman

Han adopterade oss 2000 genom att hoppa på korgen under M:s barnvagn när vi var ute och gick. Han ville följa med oss hem. Tur i oturen så kom hans matte fram och sa att vi kunde få honom eftersom hennes dotter hade blivit allergisk. Vi tog hem honom på prov så att vår dåvarande katt skulle acceptera honom. Det gjorde hon. Glädjen var stor till Båtsman fick en stor, tung blomkruka över sig så han blev bakdelsförlamad! Ilfart till djursjukhuset där han blev inlagd. Kom hem ett par dagar senare . Någorlunda hel och vi ett par tusenlappar fattigare. När hans matte frågade om vi ville ha honom så blev det ja. Han fick ett men efter "krukincidenten" och det är att han kan lägga svansen plant utefter ryggraden men annars märker man inget.

Smeknamnet på honom blev självklart Båtis. Enklare och säga och mindre hundlikt :)

Man säger att katter har nio liv.Båtis kan inte ha så många kvar. Han har fått käken avsparkad, skurit upp magen, brutit ena tassen och höll på att hänga sig i ett träd. Turerna till djursjukhuset har varit en del som ni kan förstå. Tur att han är försäkrad.

Han börjar bli gammal nu och det märks. När det är kallt ute så blir han mer stel i sina leder. Ibland sitter han på golvet och börjar helt plötsligen jama och så tittar han på en och undrar vem som lät :) Han "pratar" mycket mer nu också. Det är mysigt.

Båtis är verkligen "min" katt. Hur mycket nu en katt kan bli ens egna men han sover bredvid mig på natten, går och "pratar"  med mig när vi är i trädgården. Han hämtar möss till mig .. Ja, jag hoppas att vi har många år till som vi kan umgås



Skrållan





Vi köpte henne 2001 mest för att hon skulle hålla Båtis sällskap efter att vår andra katt blev påkörd.  Vi fick tips av en av mina arbetskamrater om att hon var tillgänglig. Jag kommer ihåg att de ville inte ha några pengar för henne men de godtog 50 öre/tassen så det fick de. Man ska aldrig ta emot en katt gratis det betyder otur ( se vad som hände oss när vi bara lånade Båtis).

Hon följde med oss hem och Båtis gick fram och fräste och sket fullkomligt i henne ! Han visade fullkomligt att det var onödigt att ta hem henne. 

Skrållan fick ju självklart smeknamnet Skrållis och hon har Norsk skogskatt i sig. Därav hennes päls. Hon är en riktig kelgris. Kommer gärna och "puffar" på mig allra helst när jag sitter vid datorn. Då vill hon upp i knät och kela.

Hon avskyr oväntade ljud, hantverkare och getingar. Det var en geting som fastnade i hennes päls en gång och det glömmer hon aldrig! Fast att det har gått ett par år nu. Kommer det tex en fluga surrande så fäller hon öronen bakåt, kurrar ihop sig tills hon bara måste springa ifrån den. Tvättar sig som bara den i pälsen för att få bort "getingen".  Som tur är så är hon mest inomhus men som sagt va, det är inte flugfritt här inne.

Baileys

 Baileys hämtade vi på Öland 2006. Jag har alltid velat ha en hund men eftersom U är allergisk mot dessa underbara djur så ville jag ha en stor katt i alla fall plus att Skrållis behövde ha sällskap inne eftersom Båtis var mest ute och brydde sig inte om henne..

Ja ja, vi såg en annons om att det fanns kattungar med blandningen MainCoon och Perser. MainCoon är den största tamkatt rasen som finns så det var ju lovande. Vi hade bestämt oss att vi skulle ha en hane så uppfödaren hade bara tagit fram dem i köket när vi kom och det var ju tur. Det var "röda" dunbollar överallt. En satt halvvägs upp i en gardin och de andra tultade omkring på golvet. Jag har inte varit så glad åt "röda"katter innan men nu smalt mitt hjärta! Vi fick även se föräldrarna och de va STORA och det var ju det jag ville ha. Till slut bestämde vi oss för Baileys.

Varför nu detta namn? Jo, det är ett resultat av en Mallorcaresa som vi var på. Vi hade All in clusiv och det blev m å n g a Baileys på den resan :)

När vi skulle vaccinera honom som märkte de blåsljud på hans hjärta men det var inget allvarligt just då, De sa att det var vanligt vi stora katter. Det kunde växa bort med tiden om vi hade tur Och en så länge är han inte påverkad av det så det ser lovande ut.

Baileys är en stor, lat och hårig katt. Lite småtjurig mot oss familjen förutom mot M. Han älskar henne. Sover i hennes säng, följer henne som en hund. Han gillar att bära runt på gosedjur och "dränka" dem i sin vattenskål. Vi kan inte köpa de där små mössen på djuraffären utan vi köper hamstrarna (mjukisdjur) på IKEA. De är mer lagom för honom.

Skrållis tyckte att det var kul de första två veckorna innan han hann växa om henne. Nu väger han nästan 11 kg och har tassar som en hund. Jag har en kompis som har hundar av rasen Shitzu (felstavat?) och Baileys är större än dem.

Han tycker inte om att få klorna klippta och jag tycker nästan att det är lite otäckt. När jag sätter honom i mitt knä så spänner han varje muskel i sin kropp och så börjar han morra. Ett sådant där djupt, dovt långt inifrån hans kropp morrande.